91�����

Under studierna inom kandidatprogrammet i ingenjörsvetenskap bygger den studerande en grund för sina diplomingenjörsstudier, sin teknologiska yrkesidentitet samt för arbete i en internationell verksamhetsmiljö. Den studerande bildar sig en uppfattning om den yrkespraxis som gäller i ingenjörens och forskarens arbete samt förstår hur denna kunskap relaterar till samhällsutvecklingen och till den vetenskapliga forskningen. I teknologie kandidatstudierna bekantar de studerande sig med allmänna ämnen och när kandidatstudierna framskrider specialiserar de sig enligt intresse i

• energiteknik
• geoinformatik
• geokonstruktion
• fastighetsekonomi
• maskinteknik
• trafikteknik och markanvändningsplanering
• byggnadsteknik eller
• vatten- och miljöteknik.

De studerande fortsätter fördjupa sig i det valda området under magisterstudierna.

I kandidatexamen har den studerande möjlighet att välja ett biämne och valbara studiehelheter på så sätt att studierna återspeglar den kombination av vetenskap, teknik, ekonomi och konst som är kännetecknande för Aalto-universitetet.

Efter avlagd teknologie kandidatexamen klarar den studerande av att följa utvecklingen inom det egna området och kan söka fram teknisk och forskningsbaserad information. En teknologie kandidat klarar av att utföra assisterande ingenjörs- och forskningsarbete och därigenom utveckla sitt kunnande. Exempel på typiska arbetsuppgifter efter avlagd diplomingenjörsexamen är expert- och ledningsuppgifter inom produktutveckling och forskning.

Genom teknologie kandidatexamen skapar den studerande en grund för självständigt livslångt lärande och för entreprenörsanda samt för förmågan att skapa nya lösningar på tekniska problem i samarbete med experter från andra områden.

Teknisk-vetenskapligt tänkande och arbetssätt

Radikal kreativitet är ett av tre teman som genomsyrar Aalto-universitetets strategi, jämte lösningar inom hållbar utveckling och ��Գٰ��������ö�������Ի岹.  Genom de studier som ingår i teknologie kandidatexamen har den studerande tillägnat sig följande kunskaper och färdigheter:

• Förstår analytiskt tänkande och grunderna i teknisk-vetenskapliga arbetssätt samt klarar av att använda fackspecifika termer i diskussioner samt komma med förslag på lösningar.
• Förstår de centrala begreppen, fenomenen, lagbundenheterna, modellerna och metoderna inom det egna området samt det egna området som del av en bredare samhällelig kontext
• Förstår och klarar av att tillämpa naturvetenskapliga och matematiska samt datatekniska metoder i arbetsuppgifter inom det egna området och kan lösa tekniska problem med hjälp av dem.
• Förmåga att tillämpa de planeringsmetoder som hen har lärt sig för att uppfylla uppställda krav, att välja lämpliga arbetsredskap och -metoder och att kritiskt analysera de metoder, processer, resultat och effekter som utmärker ingenjörsarbetet.
• Känner till de centrala informationskällorna och forskningsmetoderna inom sitt område och klarar av att söka fram information som stöder det egna arbetet samt utvärdera olika källor.
• Förstår den inverkan som tekniken, planeringen och det egna arbetet har på människor, ekonomin, samhället och miljön över olika tidsspann.
• Förstår branschens etiska frågor och deras innebörd för det egna arbetet och klarar av att på ett kreativt sätt tillämpa principerna för hållbar utveckling och god etisk praxis, även i situationer där det inte finns färdiga lösningar.

Studiefärdigheter och teknologie kandidatexamen som grund för högre högskoleexamen

Genom teknologie kandidatexamen utvecklar den studerande de färdigheter som behövs för att fortsätta studera inom ett utbildningsprogram som leder till högre högskoleexamen (diplomingenjör) vid Aalto-universitetet eller andra universitet eller högskolor i hemlandet och utomlands.

Den studerande kan planera sina studier inom kandidatexamen på så sätt att hen får de kunskapsmässiga förutsättningar som behövs för att avlägga högre högskoleexamen (diplomingenjör) även inom ett område som motsvarar ett biämne i kandidatexamen.

En studerande som har avlagt teknologie kandidatexamen klarar av att ta ansvar för sitt eget lärande som medlem av universitetssamfundet. Hen klarar av att utvärdera sitt eget lärande och välja lämpliga studiemetoder. Hen klarar av att dra nytta av olika lärandemiljöer och överskrida gränser mellan olika ämnen.

��������ٲ�����������ä���徱�����ٱ��

Genom teknologie kandidatexamen skaffar sig den studerande färdigheter i att tillämpa sina språk- och kommunikationsfärdigheter samt övriga arbetslivsfärdigheter, vilka innefattar:

• ett målmedvetet och planmässigt arbetssätt,
• förmåga att arbeta i grupp, förhandla, leda grupper och projekt samt samarbeta med olika typer av människor,
• att fungera som representant för det egna området i en branschövergripande grupp även i en internationell verksamhetsmiljö,
• att dra nytta av data- och kommunikationstekniken inom det egna området,
• muntlig och skriftlig kommunikation med sakkunniga inom det egna området och med övrig publik,
• användning av ett främmande språk, sådana färdigheter i det andra inhemska språket som motsvarar de krav som anges i bestämmelserna
• ��Գٰ��������ö�������Ի岹.

Grundstudier 2020-2022

Kod: ENG3042.A
Omfattning: 70-73 sp
���Բ�����������ä��������: Teemu Kokkonen

Kurser

Grundstudiernas gemensamma del (55 sp)

Välj två av nedanstådende matematik kurser: kombination a+b, a+c eller c+d:Alternativ a+b: Rekommenderas för studeranden som är intresserade av att fördjupa sitt kunnande i magisterstudierna framför allt inom teknik som hänger samman med energiproduktion eller att utvidga sina kunskaper i riktning maskin- och byggnadsteknik.

• Alternativ a+c: Rekommenderas för studeranden som är intresserade av att utvidga sina kunskaper inom vatten- och miljöteknik, geobygge eller energisystem.
• Alternativ c+d: Rekommenderas för studeranden, som är intresserade av att i magisterskedet fördjupa sitt kunnande framför allt inom positionsbestämning och geoinformation. 

Grundstudiernas valbara del (av följande kurser ska 3 väljas, som inte redan är valda i den gemensamma delen)

*) Alternativ för ARTS-ENG-Projektarbete eller ENG-projekt:

Alternativt kan studeranden föreslå en projektkurs som skulle passa in på denna plats i HOPSen och som inte redan ingår i examensstrukturen, till exempel: 

Kom ihåg att kolla att du behöver inte denna kurs för till exempel ditt biämne.   

**) Alternativ för ENG-A1005 Framtidsforum i ingenjörsvetenskaper

Nedan listas exempel på kurser som tidigare godkänts som ersättning för ENG-A1005. Du kan hitta alla UWS studier från University Wide Studies -sidorna. Om studerande genomför flera UWS-kurser kan de placeras inom de fritt valbara studierna. För en del kurser finns begränsningar som gäller deltagande i kurserna. Kom ihåg att kolla att du behöver inte denna kurs för till exempel i ditt biämne.  

��ܱ��ܻ�ä���Ա� 2020-2022

Kod: ENG3042

Omfattning: 70 sp

Ansvarsprofessor: Teemu Kokkonen

Efter att ha slutfört sina studier i huvudämnet har den studerande kännedom om energiproduktion och energianvändning, de vanliga driftprocesserna för användning och återvinning av geologiska och förnybara råvaror, vattentillgångar och material inklusive deras miljöeffekter och energibalanser. Den studerande känner till möjligheterna med matematiska och beräkningsbaserade metoder och hur de kan användas för modellering av fenomen i anslutning till naturresurser. Hen förstår vilken betydelse läget har för modelleringen av fenomen i anslutning till energi och naturresurser.

Den studerande kan tillämpa teorier, begrepp, modeller och teknologier inom termodynamik, geologi, vatten- och miljöteknik, geomekanik och geoinformatik för att lösa tekniska problem i anslutning till energi och naturresurser.

Den studerande förstår energins, naturresursernas och miljöskyddets betydelse för samhället och har grundläggande kännedom om energiekonomi och energimarknader. Dessutom har hen tillräcklig kännedom om relaterade tekniska områden för att kunna föra en diskussion med andra sakkunniga.

Kurser

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts obligatoriska studier (50 sp) innehåller:

• åtta kurser (á 5 sp), tillsammans 40 sp,
• kandidatarbete och seminar (10 sp) och mognadsprov (0 sp).

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts valbara studier (10 sp) innehåller två kurser (á 5 sp), som kan väljas av en list "huvudämnets valbara kurser".

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts obligatoriska kurser

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts valbara studier

Grundstudier 2020-2022

Kod: ENG3043.A
Omfattning: 70-73 sp
Ansvarsprofessor: Jarkko Niiranen

Grundstudiernas gemensamma del (55 sp)

Grundstudiernas valbara del (av följande kurser ska 3 väljas, som inte redan är valda i den gemensamma delen)

*) Alternativ för ARTS-ENG-Projektarbete eller ENG-projekt

Alternativt kan studeranden föreslå en projektkurs som skulle passa in på denna plats i HOPSen och som inte redan ingår i examensstrukturen, till exempel: 

Kom ihåg att kolla att du behöver inte denna kurs för till exempel i ditt biämne.  

**) Alternativ för ENG-A1005

Nedan listas exempel på kurser som tidigare godkänts som ersättning för ENG-A1005.. Du kan hitta alla UWS-studier från University Wide Studies -sidorna. Om studerande genomför flera UWS-kurser kan de placeras inom de fritt valbara studierna. För en del kurser finns begränsningar som gäller deltagande i kurserna. Kom ihåg att kolla att du behöver inte denna kurs för till exempel i ditt biämne.  

��ܱ��ܻ�ä���Ա� 2020-2022

Kod: ENG3043

Omfattning: 60 sp

Ansvarsprofessor: Jarkko Niiranen

Maskin- och byggnadsteknik är klassiska branscher med stor betydelse i dagens samhälle. De varor och tjänster som är kopplade till dessa industriella branscher har en mycket central roll när det kommer till den globala klimatförändringen och urbaniseringen. Dessa branscher har också en stor betydelse för Finlands ekonomi med hänsyn till exporten och den inre marknaden. 

I modern maskin- och byggnadsteknik ligger tyngdpunkten på innovativ planering, hållbara material, automation och robotik, planeringsmetoder som stöds av datorsimulering och virtuell verklighet samt digitala och energieffektiva produktionsprocesser. Inom maskin- och byggnadsteknik är målet att skapa människonära och miljövänliga produkter och tjänster som främjar välbefinnandet såväl i Finland som i hela världen. I maskin- och byggnadsteknik förenas vetenskap och teknik på ett naturligt sätt.

��ܱ��ܻ�ä���Ա�t maskin- och byggnadsteknik ger den studerande en mångsidig kännedom om grunderna i planering, produktion och underhåll av tekniska, teknologiska och teknisk-ekonomiska system för maskiner och byggnader. Målet är att ge den studerande färdigheter att tillämpa vetenskaplig information och praktiska ingenjörsmetoder samt att skapa en grund för ny information, nya metoder och nya teknologiska innovationer. Den studerande får insikter i grunderna i statik, dynamik, mekaniken hos fasta ämnen, strömningsmekanik, termodynamik, materialvetenskap, produktplanering och produktionsteknik samt hur dessa områden är sammankopplade. Hen lär sig att tillämpa och integrera analysmetoder inom dessa områden i arbetsuppgifter som innefattar planering, produktion och underhåll inom maskin- och byggnadstekniken. Hen lär sig att använda datatekniska hjälpmedel vid hantering, analys och visualisering av data som gäller planering, produktion och underhåll. Vidare lär hen sig att söka, analysera och dra nytta av teknisk och vetenskaplig information samt använda den i ingenjörstillämpningar och rapportera om utvalda lösningar och deras effekter.

Studierna i maskin- och byggnadsteknik innefattar bland annat föreläsningar, övningsarbeten i projektform, presentations- och responstillfällen, användning av experimentella metoder, räkneövningar och direkt handledning i användningen av datatekniska program samt självständiga studier. Efter att ha avlagt examen kan den studerande medverka i en arbetsgrupp som ansvarar för planering, produktion eller underhåll samt förmedla resultaten av sitt arbete med hjälp av teknisk dokumentation, vetenskaplig rapportering och moderna presentationsverktyg. Den studerande förstår betydelsen av de mångvetenskapliga aspekter som inverkar på maskin- och byggnadstekniken samt den inverkan som dessa teknikområden har på samhället och på människors välbefinnande.

Kurser

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts obligatoriska kurser (50 sp) innehåller:

• åtta kurser (á 5 sp), tillsammans 40 sp,
• kandidararbete och seminar (10 sp) och mognadsprov (0 sp).

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts valbara studier (10 sp) innehåller två kurser (á 5 sp), som väljas av en list nedan.

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts obligatoriska studier

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts valbara studier

Välj två kurser för att uppfylla huvudämnets helhetsomfattning 60 sp

Grundstudier 2020-2022

Kod: ENG3044.A
Omfattning: 70-74 sp
���Բ�����������ä��������: Tuomas Ilmavirta

Grundstudiernas gemensamma del (55-56 sp)

Grundstudiernas valbara del (av följande kurser ska 3 väljas, som inte redan är valda i den gemensamma delen)

*) Alternativ för ARTS-ENG-Projektarbete eller ENG-projekt

Alternativt kan studeranden föreslå en projektkurs som skulle passa in på denna plats i HOPSen och som inte redan ingår i examensstrukturen, till exempel: 

Kom ihåg att kolla att du behöver inte denna kurs för till exempel i ditt biämne.

**) Alternativ för ENG-A1005

Nedan listas exempel på kurser som tidigare godkänts som ersättning för ENG-A1005.. Du kan hitta alla UWS-studier från University Wide Studies -sidorna. Om studerande genomför flera UWS-kurser kan de placeras inom de fritt valbara studierna. För en del kurser finns begränsningar som gäller deltagande i kurserna. Kom ihåg att kolla att du behöver inte denna kurs för till exempel i ditt biämne.  

***) Guiden att välja mellan kurser a) MS-A0205 eller b) 30c00200

a) Kursen MS-A0205/MS-A0209 Differential- och integralkalkyl 2 lämpar sig för studerande som är intresserade av att utvidga sina kunskaper i riktning energi- och miljöteknik eller maskin- och byggnadsteknik samt att i magisterstudierna fördjupa sitt kunnande framför allt inom trafikteknik.

b) Kursen 30C00200 Econometrics lämpar sig för studerande som är intresserade av att framför allt i magisterstudierna fördjupa sitt kunnande i riktning fastightsekonomi och handelsvetenskaper. Det är rekommenderat att avlägga kursen under 2. Läsåret. 30C00200 Econometrics är en kurs i Aalto-Universitetets handelshögskola. Kolla upp i SISU i vilken period som kursen ordnas. Anmälning till kursen sker via SISU.

Mera information om kursen Econometrics ska hittas från SISU.
 

��ܱ��ܻ�ä���Ա� 2020-2022

Kod: ENG3044
Omfattning: 60 sp
Ansvarsprofessor: Tuomas Ilmavirta

Urbanisering, globalisering av de urbana marknaderna, klimatförändringens utmaningar för samhällsstrukturernas hållbarhet samt utveckling av smarta städer och trafik är fenomen som förutsätter mer heltäckande förståelse för och mer integrerande grepp om den byggda miljöns planering och hantering. I huvudämnet den byggda miljön undersöks i synnerhet markanvändning och trafik ur perspektiven för planering och fastighetsekonomi, perspektiv som även fogas ihop. Som resultat av huvudämnesstudierna har den studerande grundläggande förståelse för förvaltningen av den byggda miljöns investeringar och för styrningen av den invecklade stadsverkligheten och dess förändringar. I huvudämnet blir de studerande förtrogna med samhällets teknisk-juridiska system med fokus särskilt på trafiksystem, fastighetssystem och system för planering av områdesanvändning. Den studerande känner till de här systemens lagstiftning och verksamhetsgrunder och behärskar planering, informationsanskaffning och analys som rör dem. Den studerande känner även till metoder för utvärdering och ledarskap. Hen kan tillämpa dessa metoder och datatekniska hjälpmedel på olika områden (trafikteknik, planering av markanvändning, fastighetsekonomi) på ett integrerande sätt med kontroll över den byggda miljöns förändringsdynamik. De studerande lär sig förstå sambanden mellan national- och företagsekonomiska, historiska samt sociala aspekter och förändringsdynamiken i den byggda miljön och får insikt i planeringens betydelse och möjligheter i relation till andra styrmetoder och förändringskrafter. I samband med detta lär sig de studerande att förstå politiska utmaningar i anslutning till styrningen och hanteringen av den byggda miljön och får färdighet att träda fram inför och kommunicera med olika intressentgrupper och parter vid interaktionstillfällen som gäller planeringen och ledandet.

I huvudämnesstudierna krävs intresse för samhälleliga och ekonomiska frågor samt matematiska färdigheter. Undervisningen i huvudämnet på kandidatnivå består av föreläsningar, övningsarbeten i projektform om planering och analys (grupparbeten), föredragstillfällen, undervisning i mätning, räkneövningar och handledning i användningen av informationstekniska program. Under studierna för kandidatexamen byggs grunden för studierna som leder till diplomingenjörsexamen och för en teknisk-vetenskaplig yrkesidentitet och arbete i en internationell verksamhetsmiljö. Studerande med den byggda miljön som huvudämne skapar sig en uppfattning av professionell praxis i branschen och förstår sambanden mellan de inhämtade kunskaperna och den samhälleliga utvecklingen och den vetenskapliga forskningen.

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts obligatoriska studier (50 sp) innehåller:

• åtta kurser (á 5 sp), tillsammans 40 sp,
• kandidatarbete och seminar (10 sp) och mognadsprov (0 sp).

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts valbara studier (10 sp) innehåller två kurser (á 5 sp), som väljas av en list nedan.

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts obligatoriska studier

��ܱ��ܻ�ä���Ա�ts valbara studier

Välj två av följande kurser så att huvudämnets helhetsomfattning blir 60 sp. 

^{1) kursen kan ersättas med kursen  Mikrotaloustiede 6 sp,  Makrotaloustiede 6 sp eller  Applied Microeconometrics 6 sp}

����ä���Ա�t är en obligatorisk del i kandidatexamen. ����ä���Ա�t omfattar 25 sp. Det lönar sig att välja ett sådant biämne som stöder huvudämnesstudierna. Som biämne kan du välja ett biämne som bildas att ett annat huvudämne vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper, ett biämne som erbjuds vid någon annan av Aalto-universitetets högskolor eller ett biämne vid något annat inhemskt eller utländsk universitet. De kurser som ingår i ett biämne som genomförs vid ett annat inhemskt eller utländskt universitet ska uppfylla kraven för tillgodoräknande vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper.

Om du vill genomföra ett biämne vid ett annat universitet (inhemskt eller utländskt) ska du i förväg komma överens om detta med den professor som ansvarar för huvudämnet. Det är viktigt att i förväg kontrollera att det biämne som du avser studera bildar en studiehelhet som ingår som sådan i undervisningsplanen vid det universitet som erbjuder studierna. Därtill ska du lämna in de dokument som behövs gällande biämnesstudierna vid det andra universitetet.

Om du väljer ett biämne vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper ska dina biämnesstudier omfatta 25 sp. Om du väljer ett biämne utanför Högskolan för ingenjörsvetenskaper kan detta biämne omfatta 20–25 sp. Det antal studiepoäng som saknas kompenserar du för genom till exempel fritt valbara studier.

����ä���Ա�t fastställs i samband med att den individuella studieplanen godkänns.

De biämnen som erbjuds vid både Högskolan för ingenjörsvetenskaper och de andra tekniska högskolorna hittar du i Aaltos biämnesguide.

Val av biämne utgående från huvudämne 

Energi- och miljöteknik

Du kan i din kandidatexamen inkludera ett biämne som intresserar dig samt komplettera och inrikta dina studier med hjälp av de fritt valbara studier du önskar.

Maskin- och byggnadsteknik

Du kan i din kandidatexamen inkludera ett biämne som intresserar dig samt komplettera och inrikta dina studier med hjälp av de fritt valbara studier du önskar.

Den byggda miljön

Du kan i din kandidatexamen inkludera ett biämne som intresserar dig samt komplettera och inrikta dina studier med hjälp av de fritt valbara studier du önskar. Du kan utveckla dina ledarskapskunskaper inom fastighetsekonomi genom att välja kurser inom produktionsekonomi och vid �Ჹ�Ի�������ö������DZ�����. För att stärka dina färdigheter i markanvändningsplanering kan du välja kurser i stads- och samhällsplanering vid institutionen för arkitektur. Dina kunskaper i samhälls- och miljöteknik kan du stärka genom att välja energi- och miljöteknik som biämne. ����ä���Ա�sstudier i byggnadsteknik kan löna sig om du vill utvidga dina kunskaper gällande byggprojekt.

Ett biämne som rekommenderas för studerande med den byggda miljön som huvudämne är till exempel ��������ä������������Ա�����Բ�. Målet med biämnet är att ge grundläggande kunskaper om samhällsplanering och dess ställning i det finländska samhället, elementen i planeringen (såsom olika funktioner i en stad och byggande av dem, trafikförbindelser och grönstruktur) och redskap som är viktiga för planeringen (planläggning, interaktion, informationshantering). I biämnet förenas planeringsfärdigheter och förståelse för tekniska system i samhället.

De fritt valbara studierna i kandidatexamen omfattar normalt 25–30 sp. De fritt valbara studierna och biämnet i kandidatstudierna ska omfatta totalt 50 sp. I de fritt valbara studierna lönar det sig att inkludera studier som stöder antingen huvudämnet eller biämnet. Helheten kan inkludera kurser som kan väljas rätt fritt vid Aalto-universitetet eller andra universitet i hemlandet (JOO-studier) eller utomlands (utbytesstudier). De fritt valbara studierna kan även inkludera ett andra biämne. 

Exempel på kurser som lämpar sig som fritt valbara studier:

Kurser som stöder huvudämnet

Valfria kurser inom huvudämnet, som inte får plats i huvudämnesstudierna, kan placeras inom de fritt valbara studierna.

Kurser som stöder biämnet

Valfria kurser inom biämnet, som inte får plats i biämnesstudierna, kan placeras inom de fritt valbara studierna. Om du är osäker på vilket biämne du ska välja kan du inom ramen för de fritt valbara studierna bekanta dig med olika biämnen genom att delta i grundkurser inom några olika biämnesalternativ för att därefter välja ett lämpligt biämne.

Praktikkurser

Praktik som utförs under kandidatstudierna inkluderas i de fritt valbara studierna. Du kan i din examen inkludera praktik i en omfattning av 1–5 sp beroende på vilka praktikkurser du genomför. 

OBS! Du kan inkludera pratikkurser max 5 sp i kandidatexamens valvbara studier. Kom ihåg det, om du har gjort gamla kurser (ENG-A1010, ENG-A2020, ENG-A2021,ENG-A3030 eller ENG-A3031). Nya kursen börja till och med 1.8.2020

Studier i språk och kommunikation

Utöver de obligatoriska språkstudierna kan du inkludera även övriga studier i språk och kommunikation i din examen. 

Kurser inom intern rörlighet

• Aalto-kurser (öppna för alla studerande vid Aalto)
• University Wide Art Studies -kurser (öppna för alla studerande vid Aalto)
• Kurser vid �Ჹ�Ի�������ö������DZ����� (kolla möjliga begränsningar)
• Kurser vid  Högskolan för konst, design och arkitektur (kolla möjliga begränsningar)

Internationalisering

• Utbytesstudier i utlandet
• Språkcentrets kurser i främmande språk
• LC-0420 Introduction to Intercultural Communication (3 sp)
• LC-0421 Multicultural Teamwork and Leadership (3 sp)

Du kan välja kurser bland utbudet vid Aalto-universitetets högskolor eller andra universitet. För enskilda kurser kan det finnas deltagarbegräsningar, krav på förkunskaper och/eller gallring. För en del kurser vid ARTS och BIZ gäller ansökan via intern rörlighet. Bekanta dig med anvisningarna i god tid.

 Via JOO-studierätt, d.v.s. flexibel studierätt, har du möjlighet att genomföra studier vid ett annat finländskt universitet. Studier som genomförs vid ett annat universitet ska uppfylla de kriterier som anges i ”Aalto-universitetets allmänna anvisningar för tillgodoräknande av studier” och ”Opintojen hyväksilukeminen Insinööritieteiden korkeakoulussa”. Studier som genomförts vid ett annat universitet förs in i Aalto-universitetets studieregister genom tillgodoräknande.

En studerande som har antagits för att avlägga kandidatexamen ska i samband med studierna för kandidatexamen påvisa (ES-2013, 13–15 §):

• sådana kunskaper i finska och svenska som krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter enligt 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och som är nödvändiga med tanke på det egna området samt
• sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning.

Kravet som gäller den studerandes behärskning av det andra inhemska språket bestäms enligt ����DZ���������Ծ��Բ��������å����. Om ����DZ���������Ծ��Բ��������å���� är finska ska färdigheter i det andra inhemska språket påvisas i svenska, medan mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet skrivs på finska. Om skobildningsspråket är svenska ska färdigheter i det andra inhemska språket påvisas i finska, medan mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet skrivs på svenska.

Provet i det andra inhemska språket är obligatoriskt för alla studerande som har finska eller svenska som skolbildningsspråk och som har fått sin skolbildning i Finland.

Kunskaperna i det andra inhemska språket påvisas i samband med ett skriftligt och muntligt prov i det andra inhemska språket (finska/svenska) som ingår i grundstudierna. Utmärkt behärskning av ����DZ���������Ծ��Բ��������å���� påvisar den studerande genom att skriva mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet på det inhemska språk som den studerande har som skolbildningsspråk.

Skriftliga och muntliga färdigheter i ett främmande språk påvisas genom deltagande i en eller flera kurser i ett främmande språk eller i ett skriftligt och muntligt språkprov. I studierna betonas särskilt behärskning av utbildningsområdets språk. De obligatoriska studierna i ett främmande språk omfattar 3 studiepoäng och ska innefatta både en skriftlig och en muntlig del inom samma språk.

De obligatoriska språkstudierna placerar sig inom grundstudierna, och den rekommenderade tidpunkten för att genomföra studierna finns utmärkta i den rekommenderade ordningsföljden för studierna för huvudämnena. Det andra inhemska språket lönar det sig att genomföra under den tidpunkt som anges i modellprogrammet, eftersom det för dessa kurser finns särskilda grupper för de studerande vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper i huvudämnenas modelläsordningar och det på så sätt är lättare att säkra en plats på kursen. Studierna i det främmande språket kan genomföras under den tidpunkt som passar den studerande bäst (under det andra eller tredje studieåret).

Mer information om påvisande av språkkunskaper och om fastställande av skolbildningsspråk får du på Språkcentrets webbplats, i examensstadgan (ES-2013 13-15 §) och hos planeraren inom det egna huvudämnet. En lista över kurser som lämpar sig för påvisande av språkkunskaper hittar du på språkcentrets webbplats.

Om ditt skolbildningsspråk är finska ska du genomföra följande kurser inom grundstudierna för examen:

• LC-5001 Den skriftliga delen av provet i det andra inhemska språket (svenska), 1 sp
• LC-5002 Den muntliga delen av provet i det andra inhemska språket (svenska), 1 sp

Om ditt skolbildningsspråk är svenska ska du genomföra följande kurser inom grundstudierna för examen:

• LC-7001 Den skriftliga delen av provet i det andra inhemska språket (finska), 1 sp
• LC-7002 Den muntliga delen av provet i det andra inhemska språket (finska), 1 sp

I anknytning till kandidatarbetet och -seminariet genomförs

• ENY: ENG3042.kyps Mognadsprov 0 op/KJR: ENG3043.kyps Mognadsprov 0 op/RYM: ENG3044.kyps Mognadsprov 0 op

De kurser som räknas till de obligatoriska studierna i främmande språk har följande beteckning:

o = oral skills/muntliga färdigheter
w = written skills/skriftliga färdigheter eller (o,w)

Se efter i kursutbudet vilka kurser godkänns som prestationer i det obligatoriska främmande språket.

Det obligatoriska främmande språket