Enligt Tero Tiitu var det vissa utmaningar med att kombinera idrott och studier, men när han väl fick ordning på det var livet en dans på rosor. ”Jag skulle vilja säga att idrott är världens viktigaste onödighet. Idrotten gav mig störst utbyte när den inte kändes alltför viktig. Med det menar jag att även om jag tränade hårt och det var en fas i mitt liv där jag satsade allt på träningar och matcher, så tyckte jag att det var bra att ha studierna vid sidan av idrotten och inte bara idrotten. Det kändes som en ära att få studera vid ett toppuniversitet och kombinera det med att spela i klubblaget och landslaget. Studierna gav indirekt styrka till idrotten också.”
Förhandlingar om scheman och flexibilitet
Tero Tiitu berättar att när han började på Tekniska högskolan var han ganska ovetande om hur han kunde genomföra kurserna och vad för slags flexibilitet det fanns för att stödja dubbelkarriären. ”Det är mycket viktigt att det har bringats klarhet i dessa frågor genom Urhea och att varje högskola vid Aalto-universitetet har en egen kontaktperson för Urhea som hjälper till med dessa överväganden.”
För studerande som hör till Urhea erbjuds två kurser, som kan inkluderas i de fritt valbara studierna i examen. Dessa kurser är Dubbelkarriär och välbefinnande hos idrottande studerande och Användning av idrottskunnande i karriärplanering.
När det är aktuellt för den studerande att komma överens om särskilda arrangemang, uppmuntrar Tero till att säkerställa att läraren är medveten om Aaltos Urhea-avtal. Genom detta partnerskapsavtal har Aalto-universitetet förbundit sig att stödja studerande som kombinerar tävlingsidrott och studier. ”När det är dags att förhandla om särskilda arrangemang och flexibilitet är det bra om du redan i förväg har funderat på ett konstruktivt förslag, till exempel gällande tidpunkten för en tentamen eller inlämning av uppgifter.”
”Bland de positiva minnena kan jag lyfta fram Riitta Peltonen, från lärandetjänsterna vid ᲹԻöDZ, och hennes inställning till en dubbelkarriär. Riitta kom och presenterade sig för mig strax efter att jag hade börjat på ᲹԻöDZ och frågade om jag kände till de möjligheter som högskolan erbjuder tävlingsidrottande studerande, och berättade sedan om dem för mig. Även senare kunde jag vända mig till henne när jag behövde flexibilitet i mina studier.” Nuförtiden ordnas det alltid ett välkomstevenemang för nya Urhea-studerande i början av läsåret.
”Jag kommer faktiskt ihåg en dålig erfarenhet från 20 år tillbaka. Jag bad om 24 timmar extra tid för ett omfattande övningsarbete, eftersom landslagets intensiva läger pågick just då. Kursassistenten svarade att arbete och fritidsaktiviteter inte är giltiga skäl för att få mer tid, utan det handlar om att schemalägga och prioritera. Jag kanske inte presenterade mitt fall på ett bra sätt och på den tiden fanns inte Urhea som stöd”.
”Överlag är det bra om alla Urhea-medlemmar kan berätta sin historia samt om sina färdigheter och styrkor. För många idrottare är de styrkor som utvecklats med idrotten självklara, men andra känner inte nödvändigtvis till dem och därför är det viktigt att kunna sätta ord på sina färdigheter.”
Från studier till arbetsliv
Tero Tiitu poängterade att idrotten är ”här och nu”, medan studierna har ett längre perspektiv. ”Oavsett vad du studerar utvecklar du en förmåga att skaffa och strukturera information, och i viss mån kan du också dra nytta av dessa kunskaper inom idrotten. Studerande som tävlingsidrottar är mångkunniga.”
”Jag känner igen pressen, när så kallade normala studerande arbetar och genomför praktik, medan man själv använder samma tid på idrott och har ont om pengar. Men det är inte värt att jämföra sig själv för mycket med dem. Möten med andra idrottare på campus var viktiga, eftersom de vanliga studerande naturligtvis inte delade samma livsstil. Jag hade alltid tillgång till två olika referensgrupper: å ena sidan lagkamraterna i omklädningsrummet och å andra sidan studiekamraterna, som hjälpte mig emellanåt att fokusera på annat än idrotten.”
Redan under sina år som idrottare arbetade Tero en del med uppdrag relaterade till sina studier och deltog i andra idrottsrelaterade framträdanden (till exempel var han medlem i panelen för Jälkihiki i Yles morgon-tv, där veckans sporthändelser diskuterades). Under spelsäsongen arbetade han inte. ”Det är VM i innebandy vartannat år och under de somrar då det inte var VM på hösten, brukade jag sommarjobba och ofta göra någon arbetspraktik. Ekonomin var knaper och studiestödet var viktigt. Det fanns inga stora pengar i innebandy”.
”När jag sedan bestämde mig för att avsluta min spelarkarriär och gå ut i arbetslivet var jag naiv och trodde att jag skulle få samma kickar av jobbet som jag hade fått av min spelarkarriär. Men så var det inte. Jag får inte samma känslor, även om mitt nuvarande jobb är fantastiskt och utmanande på sitt sätt. Den fysiska ansträngningen där man går ”all in” saknades, och i början kändes arbetslivet något monotont, men jag har vant mig vid den nya livsfasen. Lyckligtvis kan jag få sportkickar till exempel från UniSports cirkelträning, som jag deltar i varje måndag.”
I slutet av 2025 kommer Aalto-universitetet att delta i Finlands Olympiakommittés auditering för elitidrottsvänliga högskolor som stöttar studerande att kombinera elitidrott och studier. Målet med kvalitetsmodellen för elitidrottsvänliga högskolor är att förbättra elit- och proffsidrottares möjligheter att genomföra högskolestudier vid sidan av en krävande idrottskarriär.
Text: Terhi Ollikainen