Vilka är de viktigaste lärdomarna som studerande behöver när de går från universitetet till arbetslivet?
“Förmågan att kommunicera klart, prioritera och fokusera på de viktigaste uppgifterna”, sammanfattar Suzanne Innes-Stubb, ledande arbetslivsexpert vid Aalto-universitetets handelshögskola.
“Man måste kunna sin sak i arbetslivet, men man måste också kunna framföra sitt budskap kort och tydligt, eftersom människor i näringslivet inte har tid att fördjupa sig i långa förklaringar. Om du vill få fram ditt budskap till ett företags styrelse eller vd, måste du kunna förmedla de viktigaste sakerna på fem minuter. Detta, att kunna anpassa sig till en annan kultur är en av de saker jag försöker betona för studenterna.”
Suzanne Innes-Stubb undervisar på en kurs i affärsjuridik som startar i februari, nämligen (Etik och regelefterlevnad inom internationell affärsverksamhet). Hon har lång erfarenhet inom området både från den offentliga sektorn och näringslivet. Till studenterna vill hon lära ut förmågan att identifiera när en organisations verksamhet på något sätt är tveksamt och mod att ta upp ärendet genom att till exempel ställa frågor eller rapportera tydliga överträdelser mot bestämmelser.
“Jag hoppas att studenterna blir som en slags ambassadörer för etik och regelefterlevnad i deras framtida arbetsmiljö.”
Ett av huvudmålen för den ledande arbetslivsexperten är att bygga kopplingar mellan den akademiska världen och näringslivet. Innes-Stubbs erfarenhet stöder uppgiften mycket väl eftersom hon tidigare har arbetat som jurist både för den brittiska regeringen och på en advokatbyrå. Hon har dessutom arbetat som jurist samt med etik och regelefterlevnad hos två företag.
”Det är fantastiskt att universitetet har skapat sådana här positioner. Den akademiska miljön skiljer sig på många sätt från den kommersiella arbetsmiljön, och jag tycker att det är mycket viktigt att studenterna förstår hurdant arbetslivet är utanför universitetet. Å andra sidan kan kopplingarna mellan dessa två arbetsmiljöer även skapa insikter för den akademiska personalen vid universitetet”, säger Innes-Stubb.
“Jag tror att min tidigare erfarenhet kommer att vara till nytta för att hjälpa studenter att förstå hur det är att arbeta inom näringslivet i en roll som innefattar etik och regelefterlevnad.”
Tempot i näringslivet är ofta snabbare än tempot i den akademiska världen, och det finns inte tid att fördjupa sig i detaljer lika noggrant. Därför görs praktiska övningar på kursen för att förberedastudenterna för arbete inom näringslivet. En av uppgifterna är en fem minuter lång videopresentation där studenterna föreläser om ett visst ämne för en fiktiv granskningskommitté. De förbereder ämnet i förväg, spelar in sin presentation och lämnar in uppgiften. Uppgiften motsvarar en verklig situation som Suzanne Innes-Stubb ofta själv varit med om.
“Jag har många gånger förberett mig för att hålla en 15-minuters presentation för en revisionskommitté, bara för att plötsligt få veta att jag bara har fem minuter på mig. I en sådan situation måste man kunna sammanfatta och säkerställa att man förmedlar de centrala budskapen.”
Studenterna gör också en gruppuppgift där de skapar en plan för en regelefterlevnadsutredning (compliance investigation plan). När de skapar planen måste de överväga genomförandet från olika perspektiv och planera det praktiska utförandet: vem de ska intervjua, i vilken ordning och vad de kommunicerar till vd:n.
Ett annat sätt att ta med näringslivet i undervisningen är att bjuda in gästföreläsare för att berätta om ämnet från deras perspektiv. En av gästerna talar om att genomföra en regelefterlevnadsutredning i praktiken (compliance investigation). En annan delar sina erfarenheter av en utredning som ledde till en fängelsedom.
“Den senare föreläsarens berättelse om de effekter som påverkade hans eget personliga liv, karriär och tankesätt kommer säkert att vara en imponerande upplevelse”, säger Innes-Stubb.
Suzanne Innes-Stubb uppskattar särskilt möjligheten att hinna tänka efter i den akademiska miljön. När hon har förberett undervisningen har hon haft tid att tänka mycket djupare än under de senaste tio åren då hon arbetade inom företagen.
“Det har varit fantastiskt att få tid att tänka. Jag tror att företag ibland gör misstaget att inte ge sina anställda tid att tänka.”
Etik och regelefterlevnad anses ibland vara tråkigt, men enligt Suzanne Innes-Stubb stämmer inte den uppfattningen. Branschen passar också många utbildningsbakgrunder, inklusive ekonomi och företagsekonomi.
“Mängden och mångfalden av ärenden visar att det är en mycket dynamisk, utvecklande och växande bransch”, säger Innes-Stubb.
“Jag anser också att det är mycket viktigt att det finns människor med olika bakgrunder och utbildningar i branschen, eftersom arbetet kräver ett brett perspektiv. Jag själv har till exempel arbetat både med experter inom ekonomi, finans, intern kontroll, marknadsföring och logistik, och de har alla bidragit med mycket värdefullt till arbetet med regelefterlevnad.”
Globala utmaningar som artificiell intelligens, klimatförändringar och problem med globala leveranskedjor är saker som även fortsättningsvis kommer att påverka arbetet med etik och regelefterlevnad.
“EU:s hållbarhetslagstiftning utvecklas och både EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD) och direktivet om företagens hållbarhetsredovisning (CSRD) kommer att ha en betydande inverkan på arbetet för etik och regelefterlevnad”, säger Innes-Stubb.
Särskilt sociala och administrativa frågor kommer att vara viktiga, vare sig det handlar om visselblåsarkanaler, mänskliga rättigheter eller att bekämpa mutor och korruption.
“Artificiell intelligens har en stor inverkan, särskilt på mänskliga rättigheter. Effekten syns både i arbetstagarnas rättigheter och hur företag använder artificiell intelligens i förhållande till andra intressenter. Jag tror att vi hittills bara har sett början av detta.”
För Suzanne Innes-Stubb är vidsynhet i relation till andra människor en av de viktigaste attityderna som unga etik- och regelefterlevnadsprofessionella behöver då de kommer in i arbetslivet.
“Det lönar sig inte att fastna i stela uppfattningar om vad ett visst företag gör, vad andra människors roller och uppgifter är – eller vad din egen roll är. I stället lönar det sig att försöka se helhetsbilden.Det är också bra för företag att förstå att deras verksamhet inte bara kan handla om vinstdrivande, eftersom ifall ett företag handlar felaktigt, kan effekterna på samhället, investerare och kunder – eller möjligheten att rekrytera – vara betydande”, säger Innes-Stubb.
“Också ur ett individuellt perspektiv är det viktigt att vara vidsynt i relation till människorna runt omkring en. Mångfald, jämlikhet och inkludering har också ett egenvärde, men de bästa idéerna uppstår ofta när man delar tankar med människor som inte är likadana som en själv.”
Specialised in business law, Innes-Stubb strengthens the School of Business’s expertise in responsible business. She will step into the role at the beginning of September.
The biennial event featured keynote speaker Elina Valtonen, Minister for Foreign Affairs and School of Business alum
Institutionen för redovisning är en av de ledande forskningsfakulteterna i Norden.
Det blir hela tiden viktigare att känna till hur rättsnormerna påverkar företagets affärsverksamhet. För att hantera riskerna behövs det allt flera personer med djupgående förståelse för både den ekonomiska verksamheten och den anknytande rättsliga regleringen. Programmet magister i företagsjuridik erbjuder de studerande som vill bygga upp sin sakkunskap kring dessa för affärsverksamheten två viktiga delområden specialisering i ekonomi och företagsjuridik.
