91ÇàÇà²Ý

Suomessa opetus- ja kulttuuriministeriö rahoittaa yliopistoja valtion myöntämällä perusrahoituksella, jota käytetään sekä koulutukseen että tutkimustyöhön. Kaikkia kuluja ei kuitenkaan pystytä kattamaan tästä budjetista, vaan esimerkiksi meillä Aalto-yliopistossa, ministeriöltä saatavan rahoituksen osuus on noin 50 % vuosittaisista kuluista. 

Jäljelle jäävä osuus katetaan erilaisilla hankerahoituksilla, Suomen Akatemian ja säätiöiden avustuksella sekä yrityksien ja yksityishenkilöiden lahjoitustuella. 

Lahjoitusten suhteellinen arvo nousee vuosi vuodelta, kun samanaikaisesti julkisesta rahoituksesta käydään poliittista vääntöä.

Aallon saama julkinen perusrahoitus on vähentynyt reaalisesti yli kolmanneksen verrattuna vuoteen 2010, jolloin yliopisto aloitti toimintansa. 
 

Lahjoitusten vaikuttavuus?

Jotta voimme tehdä uusia monitieteellisiä avauksia ja saavuttaa tieteen läpimurtoja, tarvitsemme lahjoituksia.

Aaltolaiset rakentavat maailman pienimpiä tutkasatelliitteja, tekevät kestävän muodin vallankumousta, kehittävät terveyttä edistävää teknologiaa ja kansanterveyttä parantavaa digitaalista pelaamista sekä etsivät tapoja ruokkia miljardeja ihmisiä lisää vähemmillä resursseilla. Lisäksi bioinnovaatiokeskuksessamme kehitetään muovia korvaavia pakkausmateriaaleja selluloosasta, ja rakennusgeologian ja taidekeramiikan yhteistyössä tutkitaan saven mahdollisuuksia betonin korvaajana.

Ilman lahjoituksia paljon jäisi tekemättä, tutkimatta ja keksimättä.

Tutkimustuloksien ja innovaatioiden lisäksi yliopiston vaikuttavuus henkilöityy alumneihimme. Aallon alumnien perustamat yritykset työllistävät jo yli 30 000 ihmistä. Jatkossa määrä kasvaa varmasti, sillä yhä useampi opiskelijamme näkee yrittäjyyden houkuttelevana uravaihtoehtona – ja keinona rakentaa parempaa maailmaa.

Suomen ulkopuolella alumnimme työskentelevät ja vaikuttavat yli sadassa maassa ympäri maailman. Aallosta onkin nopeasti tullut Suomen kansainvälisin ylipisto.

Lahjoitukset yliopistolle tukevat osaltaan tätä kaikkea.

I Finland finansierar undervisnings- och kulturministeriet universiteten med basfinansiering som beviljas av staten och som används för bÃ¥de utbildning och forskning. Alla kostnader täcks dock inte av undervisnings- och kulturministeriets budget, till exempel här vid Aalto-universitetet är ministeriets andel av de Ã¥rliga utgifterna cirka 50 procent. 

Den Ã¥terstÃ¥ende andelen täcks av olika projektfinansieringar, stipendier frÃ¥n Finlands Akademi och stiftelser samt donationer frÃ¥n företag och privatpersoner. 

Det relativa värdet av donationer ökar år för år, samtidigt som det pågår politisk debatt om offentlig finansiering.

Effekten av donationer?

Grundverksamheten för Aalto-universitetet är tryggad, men för att vi ska kunna skapa nya mångvetenskapliga öppningar och uppnå vetenskapliga genombrott behöver vi donationer. Till exempel utvecklar vårt bioinnovationscenter förpackningsmaterial av cellulosa för att ersätta plast och byggnadsgeologi och konstkeramik samarbetar för att undersöka lerans potential som ersättare av betong. Vi främjar också forskning och tekniska innovationer för smarta textilier som räddar liv och digitala spel som förbättrar folkhälsan. Utan donationer skulle mycket förbli ogjort, oundersökt och ouppfunnet.

Amerikanska universitet fÃ¥r i allmänhet sina donationer frÃ¥n sina egna alumner, medan majoriteten av donationerna i Finland (och Sverige) kommer frÃ¥n stiftelser, organisationer och företag. När universiteten diskuterar donationer med dem är det ocksÃ¥ frÃ¥ga om en bredare samhällelig diskussion, delat ansvar och om inflytande. 

Forskning och undervisning behöver allt tänkbart stöd

Universiteten vill som en del av sitt inflytande och sina nätverk främja en donationskultur bland bÃ¥de alumner och andra privatpersoner. Vi har alla olika livssituationer, och därför är donationer av olika typ och storlek möjliga. 

Naturligtvis har alla inte ekonomiska förutsättningar att donera, men samtidigt gör även smÃ¥ donationer skillnad. Aalto-universitetet har allt som allt redan 100 000 alumner och om alla de skulle donera till exempel 10 euro skulle vi redan ha en pott pÃ¥ en miljon.

För närvarande kan du utöver Aalto-universitetet eller dess utbildningsområden i allmänhet också donera till verksamheten för Aalto-universitetet Junior, för att stödja studerande som flytt från Ukraina och för studentutbyte som främjar studerandes internationalisering.

Det finns alltsÃ¥ mÃ¥nga goda praktiska skäl att donera till universiteten. Men sist och slutligen är svaret pÃ¥ frÃ¥gan ±¹²¹°ù´Úö°ù enkelt: forskning och undervisning behöver allt tänkbart stöd. Till exempel kommer utmaningarna som klimatförändringen för med sig att lösas pÃ¥ tre sätt: konsumentval, statliga Ã¥tgärder och genombrott inom vetenskap och teknik. 

Donationer stöder det sistnämnda. En donation är en investering i bättre framtid.

Varför donera till universitet som finansieras med skattemedel?

Medelanskaffning har blivit en del av de finländska universitetens vardag. Men kulturen att donera till universiteten kritiseras ocksÃ¥: den ses som en ny, kanske onödig import frÃ¥n USA. Till skillnad frÃ¥n USA kommer universitetens basfinansiering i Finland frÃ¥n staten. SÃ¥ ±¹²¹°ù´Úö°ù dÃ¥ donera till universitet som finansieras med skattemedel?

I själva verket är donationer till universitet inte ett nytt fenomen i Finland heller. De finländska universiteten har många fonder som sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. Vanligtvis är det fråga om medel som anvisats för ett visst ändamål, som används för till exempel stipendium.

Det som är relativt nytt i modern medelanskaffning är systematisering och övergripande översyn. Donationerna är en del av en diversifierad finansieringsbas som förutom statlig finansiering och donationer även omfattar konkurrensutsatt forskningsfinansiering och företagssamarbete. 

Olika finansieringskällor ger tillsammans en tryggare ekonomisk grund och säkrar universitetens långsiktiga arbete till nytta för samhället. Nya innovationer är alltid resultatet av långsiktig forskning: en ny generation av påverkare inom näringslivet, teknikpionjärer, multidisciplinära toppexperter och utvecklare av lösningar på systemnivå kommer inte att födas över en natt.

Kännetecknande för Finland är statens motfinansiering

Utvecklingen av universitetens medelanskaffning i Finland har ett drag som man bara kan drömma om i Amerika och pÃ¥ andra hÃ¥ll i världen: statliga motfinansieringskampanjer. Staten har redan tre gÃ¥nger kapitaliserat universiteten i proportion till de medel som samlats in under kampanjperioden. 

I praktiken innebär detta att staten har svarat med en viss koefficient på det belopp som universiteten samlar in: donera 50 euro, universitetet får 100 euro. Således har effekten av en privat donation ökat under kampanjen genom statligt stöd.

För närvarande är det inte känt om nya motfinansieringskampanjer kommer att genomföras, och i så fall när.

Avdragsgill donation

När man jämför europeiska och amerikanska donationskulturer hävdas det ofta att donatorer i USA kan dra av sina donationer i beskattningen. Men så är det också i Finland: en årlig donation på minst 850 euro till ett universitet är avdragsgill i beskattningen. Som en parentes kan nämnas att en donation till Aalto-universitetet också kan dras av i beskattningen i USA om du är skatteskyldig där.

Både motfinansiering och möjlighet till skatteavdrag är exceptionella i hela Europa.

Var med och tackla samhällets stora utmaningar och skapa en hållbar framtid tillsammans med oss!